Ett ögonblick: Maja Hansson

Ett ögonblick: Maja Hansson

Publicerat 2018-01-31 av Martin Trobäck.

Kristianstad HK gör sin första säsong i europacupen och inledde med en förkrossande seger mot belgiska Femina Vise. Nu ska de ta sig an Azeryol från Azerbajdzjan i åttondelsfinalen och av den anledningen tog vi oss ett snack med KHKs mittsexa, Maja Hansson.

Vem är Maja Hansson och vad gör hon förutom att spela handboll?
– Jag är snart 26 år gammal och jobbar som elevassistent i en förskoleklass i Kristianstad kommun. Jag är även mamma till Enni som blir 1,5 år i mars. Hemma hos oss har vi dessutom en katt och en hund. Så de är fullt ös mellan jobb, träningar och matcher. 

KHK premiärspelade i europacupen genom att möta Femina Vise från Belgien. Hur var upplevelsen att möta ett lag från ett annat land?
– Upplevelsen att möta ett annat lag var såklart spännande. Jag har gjort det när jag var yngre och spelade i skånelaget, men aldrig med detta laget och aldrig på denna nivån. Nu hade kanske inte det belgiska laget någon särkilt hög nivå, men det var skönt att få känna på utlandslag och utlandsspel lite innan det blir högre nivå. Jag själv hade lite svårt att hitta nivån i försvaret då domarna i Challenge Cup dömer annorlunda än i SHE. Så nu fick man lite försmak på det. 

Luften gick väl kanske ur spänningen redan efter första matchen, när det visade sig att ni var väldigt mycket bättre. Hur laddade ni om inför returmötet för att inte underskatta dem?
– Vi samlades innan match som vi alltid gör och gick igenom deras spelare och deras anfall och försvar. Precis som vi alltid gör. Tycker att vi fick det att kännas som 0-0 och att vi ville prestera så bra vi bara kunde. Pratade mycket om att inte falla ner i deras tempo och om jag minns det rätt tror jag vi satte upp som mål att inte släppa in mer än ett visst antal mål. 

Vad tycker du att spelet i Challenge Cup ger dig personligen och truppen?
– Personligen så ger det mig väldigt mycket. Jag slutade spela 2014 och har varit borta fram tills denna säsongen. Jag tror inte att jag trodde på comeback förrän jag stod på plan i seriepremiären. Sånt här spel ger verkligen utveckling för framtiden, för alla spelare personligen, som trupp, för klubben och för Kristianstad. Det ger även mycket krydda till vardagshandbollen. 

I förra omgången spelade ni båda matcherna på hemmaplan. Denna gången spelar ni båda på bortaplan i Azerbajdzjan. Vad tycker du om det upplägget?
– Ja, just handbollsmässigt för oss hade det varit betydligt skönare med en borta och en hemma. Men det är som det är och nu får vi en miniweekend i Azerbajdzjan. Inte alla som får det. Det är ju bara att acceptera att det inte finns de pengarna i damhandboll som man önskar. Det blir liksom en ekonomisk fråga och det är självklart bättre att få spela två på bortaplan än att inte få spela alls. 

Azerbajdzjan ja. Kanske inte det första landet man förknippar med handboll. Vilken typ av handboll spelar man där?
– I det stora hela i Azerbajdzjan har jag ärligt inte en aning, men just i detta laget tror jag de spelar en blandning. De har spelare från Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Montenegro och Azerbajdzjan. Så det är en salig blandning, men tror att de spelar mycket i balkanstil blandat med rysk stil. 

Hur ser resplanen ut för att ta er till Baku?
– Vi åker ifrån Kristianstad med tåg, tar flyget från Köpenhamn och mellanlandar i Istanbul och sen vidare till Baku. 

AZERYOL Handball Club är liksom ni en väldigt internationell trupp, med många ryska och ukrainska spelare. Vad blir nycklarna för att vinna de matcherna?
– Svaret kommer låta kliché. Men som i all handboll ska vi vinna på vårt försvarspel. Spelar vi vårt bästa försvarsspel och hjälper våra målvakter till bra en räddningsprocent så kan vi trycka upp bollen. 

Hur är det att spela med ett så internationellt lag? Spelstilar? Språkförbistringar? Etc.
– Jag tycker mest det är kul och intressant. Ibland kan jag som linjespelare vara helt säker på att jag ställt mig på rätt plats, där niometerspelaren vill ha mig, men sen stegar Asli eller Yulia och jag inser att jag har ju totalt missuppfattat vad de ville. Men desto mer vi spelar ihop desto lättare är det att läsa dem. Vi alla vet vad det är vi ska göra på planen. Vi jobbar efter samma mål och vi har bra genomgångar när Ulf ritar upp på tavla och vi försäkrar oss om att alla förstår.
– Ibland är det små korrigeringar inne på planen i stundens hetta som kan bli svåra att bara lösa med en mening. Man står och provar olika uttryck och gestikulerar. Får man inte rätt på det då får man ta de i en timeout eller halvlek. Inga större problem. Sen kan det bli på andra hållet också. Jag och Weise (Weisenbilderova) behöver knappt prata med varandra i försvarsspelet. Det tog några matcher, men vi har klickat otroligt bra. Blir något fel i försvaret har vi i stort sett alltid samma önskemål för lösningen. Ibland räcker det att vi tittar på varandra och man nickar. "Ja, nästa gång ska jag gå ut".

Tippa resultatet i de båda matcherna.
– Känns omöjligt att tippa resultatet, men vi åker verkligen dit med tron och hoppet om att vi ska fixa denna uppgiften.

KHK har under hela säsongen blivit "beskyllda" för att ha en tunn trupp, men har under omständigheterna gått väldigt bra och kanske över förväntan i SHE. Hur kommer det sig?
– Vi har varit en tunn trupp ifrån början och det har inte stört oss särskilt mycket. Såklart känns de tunt ibland på träningar när vi inte kan spela på två mål, eller en riktigt dålig dag när vi knappt kan spela på ett håll. Men vi som är med i truppen är redo och villiga att göra jobbet. Vi tror på varandra och vi vill mycket. Sen tror jag Ulf är duktig på att se vad vi som är med i truppen kan göra och vilken spelstil som passar oss. Det är nog kombinationen av det som gör det.

En redan tunn trupp blev ännu tunnare när ni tappade Nikolina Zadravec på högersex för inte så länge sedan. Vad har ni gjort för att fylla den luckan?
– Vi har inte haft något nyförvärv på träning ännu och jag vet inte om det kommer komma heller. Vi spelar med vår H6, Zoey Afram, och har Cyndi Birberg som kan hoppa in. Om Zoey behöver vila har vi kört byte i anfall och försvar med Cyndi eller så har Cyndi hoppat in och avlastat helt. Cyndi är truppens Duracellkanin och kan springa fram och tillbaka tjugo gånger innan hon blir trött.

Kristianstad spelar som sagt båda sina åttondelsfinaler på bortaplan. De går av stapeln den 2:e och 3:e februari.